Like a bridge over troubled water (I will lay me down)

Raw material photography by Nathalie Chau. 

Dagens visa (but I've been told I was born to endure this kind of weather)

What do the trees know, letting their leaves go, what do the trees see, that is beyond me

Happy 2014 (feeling blue is so last year)

2013 - Over and Out

Jag lånar denna från underbara Sara - som så många gånger förr. 
Osäker på att jag orkar formulera min egen nyårskrönika i år. 

Gjorde du något 2013 som du aldrig gjort förut? 

Drack drinkar på en skybar på 64:e våningen i Bangkok. Besökte Sevilla. Fyllde 25. Tog en kandidatexamen. Bröt upp från mitt förhållande. Flyttade hem till Sverige.
Och säkert en hel del annat som hamnat i skuggan av ovan nämnda milstolpar. 

Genomdrev du någon stor förändring? 
All the above.
Och lärde mig att flyga, nästan utan att vara rädd. 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? 
Inte någon av mina närmsta vänner, men däremot fick en fin svenska i Paris sitt första barn med sin fransman. 

Vilket datum från år 2013 kommer du alltid att minnas? 
26:e maj - min 25-årsdag som firades i Rom. 24:e augusti - min mammas bröllopsdag.
17:e september - uppbrottet med Y. 24:e oktober - sista natten i Paris. 

Dog någon som stod dig nära? 
Nej, lyckligtvis inte. 

Vilka länder besökte du? 
2013 har utspelat sig på ovanligt många platser. Då jag flög hem från Gran Canaria den 2:e november i år kunde jag räkna till sammanlagt 21 flygresor. Året inleddes i Thailand. Våren överraskade därefter med blixtvisit i Sverige över påsk, och besök hos C i Sevilla. I maj for jag till Rom, i juli till London och Marbella, i augusti tillbaka till Sverige, i september till Milano, Sienna och Florens, och slutligen i oktober till Kanarieöarna.
Jag kan nog tänka mig att ta det lite lugnare tiden framöver.                                                                

Bästa köpet? 
Ingen aning faktiskt...jag köper mest kläder, som inte är så dyra, och tröttnar snabbt.
Kanske min nya ansiktskräm?  

Gjorde någonting dig riktigt glad? 
Att inse hur många, fina vänner jag har. Som lyckats göra mig glad när allt var som nattsvartast. 
Som fortfarande lyckas.

Saknar du något från år 2013 som du vill ha år 2014? 
Jag vill svara lugn och ro. Ordning och reda. Saker utredda och under kontroll.
Men jag vet ju hur uttråkad jag skulle bli då.
Jag hoppas i hemlighet att 2014 blir lika händelserikt som 2013, men händelserna får gärna vara av mer positiv karaktär. 

Vad önskar du att du gjort mer? 
Läst (alltid). Skrivit (alltid). Kommunicerat mer, bättre, tidigare.
Tagit goda vänners råd. 

Vad önskar du att du gjort mindre?
Överanalyserat. Ältat. Hoppats. 

Favoritprogram på TV?
Breaking bad...tills det blev för repetitivt och jag tröttnade.
Och nu...På spåret? 

Bästa boken du läste i år? 
Kärlekens historia av Nicole Krauss. 

Största musikaliska upptäckten? 
Sophie Zelmani. Lars Winnerbäcks otippade revival. 

Vad var din största framgång på jobbet 2013? 
Gick från att vara nykomling till rutinerad veteran. Största framgången var kanske löftet om att ha jobbet kvar, skulle jag återvända till Paris. 

Din största framgång på det privata planet?
Att ha tagit en beslut jag tvekat inför länge. Att ha vågat vara ärlig mot mig själv - erkänna för mig själv vad jag egentligen ville ha. Jag vet fortfarande inte hur jag ska reda ut den här röran som nu är mitt liv, men jag tror, innerst inne, att jag gjort rätt. 

Största misstaget? 

Att ha hanterat saker på ett sätt som gjorde någon annan ledsen.
Att ha uteslutit en viktig person från mina för stunden rådande tankar. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 
Stundtals lyckligare än någonsin förr. Stundtals mer avgrundsdjupt ledsen än någonsin förr.
Året var sammanfattningsvis känslomässigt labilt. Det kan vara spännande ibland - på ett sådant där filmiskt vis - att dricka rödvin ensam på flygplatser och gråta i baksätet på taxibilar.
Att befinna sig i extrema ögonblick.
Men just nu orkar jag inte mer av detta, det tar för mycket energi. 

Vad spenderade du mest pengar på? 
Resor. Alltid resor. 

Något du önskade dig och fick? 
Att vara nära min familj.
Ett armbandsur.

Något du önskade dig och inte fick? 
Ja. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2013? 
Drack prosecco på en takterass med utsikt över Sankt Peterskyrkan i Rom.
Åt middag i en gränd i Trastevere med C, H, F, S och Y.
Kände mig väldigt upprymd, snudd på euforisk.
Visste inte att det var lugnet före stormen. 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 
Färre tårar. Mindre ifrågasättande och tvivel. 

Vad fick dig att må bra? 
Tanken på nya äventyr, på nystart.
Att längta hem.
Att möta vänner, gamla och nya.  

Vem saknade du?
Min familj under första delen av året.
Mina parismänniskor under andra delen.

De bästa nya människorna du träffade? 
Nat och Pat som anländer från Paris imorgon för att fira nyår. 

Mest stolt över? 
Att vara färdig med första delen av min utbildning.

Högsta önskan just nu?
Att kunna blicka framåt och ha tillförsikt inför 2014.
Att inte modfällas av senare halvan av 2013:s händelser.
Att kunna släppa det som absolut måste släppas.  

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? 
Sova mindre.
Passioneras mer av studier. Av skrivandet.
Vara lite mer rationell, realistisk.
Men inte för mycket.

Men ärligt talat, 2013, så är det nog på tiden att du är över.

I've just about had it with you. 

Friday's Wisdom

Sinatra was swinging, all the drunks they were singing, we kissed on a corner then danced through the night

Merry Christmas

Dagens visa (Oh! Plaise à Dieu, lorsque tu me fais ces yeux-là)

Vi säger aldrig farväl, bara au revoir och på återseende!

Kvällens visa (nytt från Italien)

Sweet Late December

Det har hunnit bli andra halvan av december, favorithalvan sedan sex år tillbaka.

Inte julmaten - denna historia som upprepar sig själv - och inte heller Celine Dion som sjunger Ave Maria och gör mig oförklarligt melankolisk. Inte paniken över årets nyårsarrangemang, inte rimmen, det pliktskyldiga julstöket, pappas clementiner, mellandagsrean. Inte långfilmerna, inte ens Svensson Svensson, Tomten är far till alla barnen eller Braveheart, men någonting helt annat.

C, F, H och I. 
I perfekt avsiktlig bokstavsordning.
Hemvändarna.

Denna underbara skara flickor spridda över Europa, som i december återvänder och under några få, intensiva glöggsessioner låter sig återses och överösas av frågor och information.
Alltid för mycket som måste hinna bli sagt - alla så okvalificerade för sammanfattningar.

Några som redan är framme,
andra som snart komma skall.

Välkomna hem! 

Kvällens visa (they don't make music like this anymore)

16:e december - Min dag

Jag befarar att redogörelsen för min dag denna 16:e december kommer att resultera i ett av de minst exalterande blogginlägg ni någonsin läst.
Än värre är att denna måndag inte skiljer sig allt för mycket från mina övriga veckodagar här i staden jag en gång lämnat - dessa korta, mörka dagar i väntan på det nya året och terminsstart.
I väntan på dagar som jag inbillar mig att från och med slutet av januari ska skilja sig markant från rådande tillstånd av tristess.
I väntan på någon form av officiell nystart.

Som övriga dagar inleddes denna 16:e december med två koppar svart kaffe och en hallonsmoothie.
Därtill två nya mail om översättningsuppdrag i inkorgen. Inget av intresse.
Och ett nytt oroväckande mail från Lunds universitet angående (o)behörighet till ett masterprogram i lingvistik. Paniken i crescendo.

Ett dagens horoskop (som jag inte vet varför jag får) som påstod att jag borde vara flexibel bland mina lagspelare och att det skulle bli en produktiv dag.
Jag kände naturligtvis inte igen mig alls.

Eftermiddagen tillägnades genomgång av fotomaterial i ett tappert försök till något som möjligen kan liknas vid kreativitet.
Och det sedvanliga, rastlösa surfande på internet: dagstidningar, bloggar, annonser, nonsens...

För bara några månader sedan hade jag inte tid till någonting, och nu har jag tid till alldeles för mycket.
All denna livsfarliga tid till att begrunda sådant som borde lämnas obegrundat.

Hur jag saknar de dagar då jag inte hann tänka en enda vettig tanke från början till slut.

Kvällens visa

Krimsigare krams, längre långdans och raskare räv på isen

14:e december - I mina hörlurar

Jag upplevde aldrig någon Winnerbäckfrenesi under gymnasietiden,

det föll sig inte så helt enkelt. 

Men sedan stunden jag bestämde mig för att lämna Frankrike 
har hans musik varit min osvikliga följeslagare, 
som vore den essensen av allt svenskt.

Av sommaren och sedan länge bortglömda tonårsföreställningar, 
av hemlängtan och det efterlängtade språket, 
av minnena och nuet.

Det tog bara lite tid innan vi faktiskt förstod varandra.

13:e december - Något jag saknar

Ro

Körkort

Lokalsinne

De som är kvar i Paris

Sångröst

Morgonpigghet

Disciplinen att skriva en roman

Inspiration till att skriva detta inlägg

Julkänsla

Kontrollerbart hår

8000 foton på en hårddisk i Paris

och 100 böcker i en låda

Ett ID-kort

Tycke för Jansons Frestelse

och julklappar till alla 

I Know What You Did Last Night

Dagens visa (who knows)