Lördagskväll.
Jag lämnade staden för några dagar, och när jag återvänder finner jag henne som hon är.
Som hon alltid har varit.
Klockan åtta en oktoberkväll, himmeln svartnande.
Doften av regn som evaporerar från trottoarerna, av vattenpipa, kinamat som hämtas med, av franska huvudrätter som placeras på bordet framför någon.
Från något hörn hörs levande jazzmusik, genom något fönster syns en soirée lindad i stearinljusens sken.
I kassan på Franprix radas flaskor med rödvin.
Man har någonstans att gå - bort eller hem.
Så mycket hos Paris jag har svårt att leva med.
Ingenting hos Paris kan jag leva förutan.
Och i fjärran glittrar Eiffeltornet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar