Vi flyttar igen. Åt olika håll. Jag och Sarah.
Kanske - förhoppningsvis - återses vi igen när Parishösten börjar falla över trottoarerna och trasslar in sina färger bland träden i Jardin de Luxembourg. Men sådant vet man aldrig på förhand.
Och som alltid vid avsked nynnar vi:
"On s'est aimé comme on se quittait, tout simplement sans penser au demain, au demain qui vient toujours un peu trop vite, aux adieux qui quelques fois se passent un peu trop bien"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar