N: - Är Sarah också kvar?
J: - Nej, hon åker i skrivande stund.
N: - Och Frida?
J: - På torsdag.
N - Shit. Allt faller samman.
J: - Paris upplöses framför ögonen på en.
N: - Var ute vid Rue Oberkampf igår, inte en kotte,
alla bra barer var stängda
J: - Man kan nog ha picknick i concordrondellen.
Som ni förstår är det lika bra att man ger sig av. Innan Paris förvandlas bortom oigenkännlighet. Innan det inte längre finns någonstans där man kan äta middag klockan fyra på morgonen. Eller ens klockan nio på kvällen - om man nu vill det.
De som tror att jag går till överdrift har förmodligen aldrig spenderat en augusti i Paris, men om jag förklarar att jag åker hem till Helsingborg för en mer animerad sommar, kanske ni lyckas greppa omfattningen av tragedin.
Paris försvinner på riktigt. Hela essensen tycks evaporera i sensommarhettan. Allt som kvarstår är några urblekta I love Paris - t-shirtar över dallrande ölmagar, åtföljandes ett paraply de för länge sedan förlorat ur sikte. Prydda av den detalj som slutligen jagar ut den mest inbitne parisaren ur staden: magväskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar