Jag är lite rädd för mig själv. Jag tycks ha skickat en alldeles ohälsosam mängd Facebook-meddelanden ikväll. Och ändrat min status pinsamt många gånger. Och praktiskt taget fyllt hela startsidan med min egen aktivitet. För ett år sedan var det jag som obstinat skickade brev med postdiligens medan mina vänner förlorade sig själva och sin tid i cyberrymden. Och me voilà idag. Fullständigt överkonsumerandes.Jag inbillar mig att allt i livet behöver balans. Annars måste det jämna ut sig förr eller senare. Och jag baserar min teori på mycket goda grunder av empirisk kunskap:
Jag slutade dricka kaffe under ett år och nu dricker jag som höll all jordens kaffeböner på att ta slut. Jag var avhållsam från sötsaker och nu blir jag smått rörd vid åsynen av vit chocklad. Jag bloggade sparsmakat - i höstas aldrig - och nu är Reuters avundsjuka för jag uppdaterar min blogg oftare än de lägger ut nyheter. Mitt rum i Florens var ett under av ordningsamhet och nu har min parisgarderob flyttat ut på sovrumsgolvet. Jag har alltid pratat för mycket och nu finner jag mig ofta mållös. Och efter att i år ha avstått från Facebook erbjuder man mig nu fast anställning som admin.
Slutsatsen? Avhållsamhet eller överkonsumtion, för ofta eller för sällan, för mycket eller för lite, allting alltid eller ingenting någonsin. Det är en illusion. Det jämnar ut sig till sist ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar