Dagens visa

See Ya in Sevilla

Dagens visa

Mi riconosco ho le scarpe piene di passi...
Du känner igen mig, mina skor är fulla av steg...

Sevilla, detalles

Ho! Hey!

Happiness in an inbox

Efter fem dagar och fyra nätter av ned/avkoppling, har jag äntligen stämt av med min inbox.
Där möts jag av följande nyheter:

1) Jag har - trots min prekära språksituation - accepterats till antagningsprovet på ESIT. (nej, inte läge att öppna champagnen ännu, jag ska först klara provet som visar om jag är antagbar och därefter provet som avgör om jag blir antagen. Men vi kan väl lägga den på mycket utdragen kylning?)
2) Eftersom mitt flyg påverkats av Vuelings strejk, erbjuder man mig 25% rabatt på min nästa resa.
Vart vill ni åka?

Honey, I'm home!

Snön ligger i smutsiga fläckar längs Paris trottoarer, flyg och RER är inställda, vinterdäckslösa bussar vägrar att rulla, röken står ur vart andetag och allting och alla pulsar långsamt genom den smältande staden.

En stad som nog aldrig värmt mig lika mycket som nu.

Mosaikgolvet i byggnadens entrée, de nötta trappstegen upp till andra våningen, lägenheten som doftar av kaffe och vaniljljus. Fasadlampornas orange sken som lyser in om natten, flygplanen som går ner mot Roissy och som vi om kvällarna räknar på himmeln bortom skolgården.

Och där utanför dess bestickskramlande restauranger, dess rödvin, dess regn, dess körsbärsträd och dess vårsol.
Dess storhet, oändlighet och (o)möjlighet.

Bara Paris vet att vara allt.
Det lilla trygga och det stora spännande.

Vår säng, vår garderob och vår vardag.
Mitt i detta ofantliga.