På tal om låtar utan slut och vackra saker i allmännhet. Någonting i luften, någonting i den annalkande majmånaden, någonting jag hör på Chante France - kanske någonting med just denna dag - får mig att minnas föregående vår. Då det bara fanns en man i mitt liv, och det var han ni finner här nedan.
Då denna låt fyllde vår lägenhet och mitt parisliv i varje stund. Tills den slutligen tystnade, och inte spelades igen förrän idag.
Och jag älskar den fortfarande till döds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar