Veckodagar som inte är vad de utgör sig för att vara.
En måndag förklädd till söndag.
Ett tyst, stilla och stängt Paris, en blytung himmel över den svårdefinerbara dagen.
En ledig måndag.
Jag väntar på att mannen bredvid mig ska vakna, rusa.
Det gör han inte.
Vi ser på de gula höstträden utanför sovrummets balkong.
Äter en långsam frukost, tar hand om sådant som skjuits undan.
Söndagsmörker utanför lägenhetens varma söndagsljus.
Jazzmusik till steken med stekta potatisklyftor och grönpepparsås.
Så likt en söndag som många andra.
Men i verkligheten är det redan måndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar