L'estate sta finendo

Sommarens slut randas på Paris himmel.

Sommaren - den i föreställningen - med sina ljumna hav och salta vindar, med sina flammande solnedgångar och dagarnas hetta.

Så blir det ibland.
Och så blir det ibland inte.

Jag stänger fönstren mot Paris sista sommarhimmel och resignerar inför den förestående hösten
- för det gör man alltid, till slut.
Resignerar inför septembers krispighet och stormen som alltför snart river öppet hav

Oavsett den sommar som blev eller inte.

September.
Det blir det alltid, till slut.

Hur tänkte man här då?

Fransk kontemporär tv-reklam för en vad man bara kan tolka som helt ovanligt attraktiv tvättsvamp.

Med det alldeles självklara musikvalet av Zuccheros Senza una donna.

Back to Blog eller Tjatets makt

Jag sa till Y att om vi nu befinner oss i Lisieux i lördagsgryningen kanske jag borde skicka ett « Bip » till Philippe Delerm för att påvisa att jag nu passerar hans trakter.
Men Y tror att Philippe nog inte vet vad « Bip » innebär och att han skulle bli alldeles rådvill där han står och kokar morgonkaffe och brer tartines till Vincent och Martine.
Y tyckte att jag skulle blogga om det istället.

För att vara helt ärlig har det varit en jäkla massa påtryck från Y’s sida om mitt icke-existerande bloggande. När t.ex den nyuppsatta tvålhyllan ramlade ner från väggen och gjorde ett hack i dushgolvet sa Y « Det här skulle du ju kunna blogga om ».
Samma visa var det när jag köpte en bok som fått omdömet « Som att läsa Slas på Speed » och jag sa till Y att « så vill jag också skriva – som Slas på speed » och Y antog en ovanligt hånande ton för en helt vanlig tisdag och sa « så länge du inte bloggar blir det ingen speed för din del ».

Så då kör vi.