Vad skulle det vara?
För dagar på soffan, framför tv:n, med en kopp te, lyssnandes till regnet som faller likt spik mot stuprännorna, förutsätts att regnet verkligen faller likt spik mot stuprännorna.
Vem avgör att den nakna himmeln är vackrare än den dimmhöljda, blått preferabelt grått, att solens ljus lyser bättre än blixtarnas?
Det av alla så kallade vackra vädret.
Fastän ingen annan skönhet är objektiv.
I Paris är tisdagshimmeln en Thomas Ledin-låt.
I de varma vårvindarna doftar blomsterhandelns tulpaner ut över trottoarerna och vidare längs boulevarderna.
Allt är grönt.
Eller bländande vitt och tvekande rosa.
Dagen är redan så lång, kvällen redan så ljus.
En vackare vårdag kan ingen tänka sig.
Ett vackrare vårväder finns inte.
Ush, vilket fult väder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar