På tal om Paris och Manhattan

- Jag älskar Frankrike och det det franska språket, ty jag hörde en Celine Dion-låt och föll i omedelbar och irreversibel kärlek. 

Nej, ett alldeles för pinsamt erkännande. Jag provar någonting annat:

- Jag älskar Frankrike och det franska språket, ty jag läste en bok om en parisisk eremit som samlar kasettband, röker Nînas och har en förkärlek till köer. 

Nej, fullständigt obegripligt. Jag börjar om:

- Jag älskar Frankrike, i synnerhet Paris, ty detta land har allt man kan önska, och utöver detta 365 sorters ost. 

Nej, ett felaktigt påstående, och jag är inte ens så förtjust i ost. Låt mig prova med detta:

 - Jag älskar Paris. Om jag söker tillräckligt djupt bland de regler som styr min tillvaro är detta det enda axiom som dyker upp.... 

Fast det är ju direkt plagiat. Kanske:

- Min vänner, känner ni till ordet frankofil?...

Det verkar som om jag ska hålla föredrag i fyra olika franskklasser, förklarandes varför jag älskar Frankrike, Paris och det franska språket. 

Men hur genomför man en sådan sak? 

Hur förklarar man för andra någonting man inte förmår förklara för sig själv? 

Hur inleder man ett sådant påstående? 

Kan man få lite hjälp, Woody Allen?