Solen har dämpats och åskan väntar på att flyta in över Paris.
Allt rör sig långsamt, slött, i sensommar - och fredagseftermiddagsmak.
Folk står stilla i gathörn och torkar svetten ur sina blanka pannor, ligger utsträckta och uttorkade längs Bastiljkajens bänkar, svalkar sig på terasser med immigt glimmande öl, fastän eftermiddagen är tidig och helgen låter sig dröja.
När klockan blivit sju ska jag ta mig hem för att kasta av mig de slitna grå skorna och träda fötterna i pumpsen, hälla upp ett glas vin, låta håret torka i fläkten, öva några danssteg framför spegeln, packa min väska inför en helg på den normandiska landsbyggden och sedan kvickt bege mig på födelsedagsfest.
Kan en eftermiddag låta bättre än såhär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar