Igen.
Och hela Bastiljen har varit i uppror och likaså jag, för bio-affären höll stängt och demonstranterna fullständigt blockerade min väg vidare till boulangeriet.
Också gnäller de över att de har det svårt.
Som inte får gå i pension när de är sextio.
När en annan är glad om man har ett fast jobb innan dess.
Jag och de där demonstanterna har absolut ingenting gemensamt, förutom att de idag stod i vägen mellan mig och min baguette.
Och inatt faller det efterlängtade regnet slutligen över Paris bortslängda broschyrer och flygblad, och förvandlar hela Bastiljen till en enda klump av papier-maché.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar