6:e december - Mitt hem

Ämnet kunde inte dykt upp vid ett lämpligare tillfälle.
Problematiken hade inte kunnat vara mer laddad.
Tre bokstäver och den miljon frågor som påföljer.
Mitt hem?

Mitt första, vuxna hem låg under takåsarna på en parisgata till synes utan slut.
Om morgonen drack jag kaffe med öppet fönster och vinkade till guldsmederna som jobbade i byggnaden mittemot. De stunder jag fick uppleva där kommer ingenting att leva upp till igen, och det är en bitterljuv insikt.
Mitt nästa hem var en dunkel studio på en bakgata till ovannämnda våning. Jag hyrde den av busschauffören Bengt Andersson eller Anders Bengtsson eller något liknande, och kände mig hursomhelst mycket ensam och glömde att vattna mina blommor.
Sen kom rummet i Florens, via della vigna vecchia, med dess mörkgröna fönsterluckor och renässanskonst, med en vinter som frös självaste själen till is, och med stearinljus i tömda Chianti-flaskor och en från köket aldrig sinande doft av pesto.
Omvägen till Italien påföljdes av ytterligare en parislägenhet, som om fredagskvällarna absorberade jazzmusik från ett intilliggande tillhåll, och där jag på innergården firade mina 21 år och tänkte att äldre än så här behöver man väl aldrig bli.

Samma år träffade jag Y.
Två hem delade jag med honom - det ena för stort och det andra för litet.
Men det var Paris och det var vi.

Mitt nuvarande hem är ett rum i Helsingborg. Inte mitt flickrum, så som det var för många år sedan.
Här hänger inga ikeamotiv på Paris och här ligger inga Frankofontidningar på golvet. Jag lyssnar inte längre på Goldman och jag vet ärligt talat inte var mina Jane Austen-böcker tagit vägen. I mitt mitt nya hem hänger en julstjärna i fönstret. Här finns böcker om språkriktighet och sociolingvistik. Det står en laminofåtölj i hörnet, och morfars gamla smideslykta i det andra.
Men det är inte mitt, det är bara till låns.

Jag kan räkna till sju olika hem de sex senaste åren, och jag har aldrig varit hemlös.
Däremot - någonstans mellan ett svindlande Paris, ett böljande Toskana och den trygga hamnen i Helsingborg - kommer jag för alltid att förbli rotlös.

 Fördrink under takåsarna på Rue du Temple, Paris.
Med (från vänster) Sarah, Frida och Helene. 

 Pasta galore på Via della vigna vecchia, Florens. 

Sovrumsutsikt från jazzlägenheten i Belleville, Paris. 

Tillbaka i Helsingborg.