Jag vet att jag måste komma över den här låten, det har gått snart tre år.
Men jag gör det inte - jag gör det bara inte.
Den där guldkavajen har etsat sig fast i mitt medvetande, och när än jag känner mig florensnostalgisk eller vilsen bland italienska syntaxer glittrar Jovanotti till i mitt minne.
Vid det här laget kan ingen i världen ha passerat vid sidan om A te, men ifall, bara utifall, lägger jag upp videon ännu en gång.
Jag skyller på idétorka eller bloggkvantitetsångest eller läraren i mig som söker kulturutbilda.
Det spelar ingen roll, jag behöver ingen anledning, det här är mannen som gett mig mina italienska C:n.
Lyssna och lär.
*Det återkommande temat Finkultur till frukost har för ambition att låta er frukost eller morgonkaffe ackompanjeras av nutida eller klassisk internationell musikkultur, ofta med sarkastisk betoning på finkultur.
En morgonstund med bra låt i mun, helt enkelt.
JAG hade passerat förbi denna låt!! Åh vad fin, guldkavaj och allt. Sitter här och lyssnar och tittar med kylig Nice-natt utanför fönstret fastän jag bort gått och lagt mig för länge sen.
SvaraRaderaSara, kan du lite (eller mycket italienska?) Det finns översättningar italienska-franska på internet, beroende på din nivå av franska. Annars har jag en hemmasnickrad översättning italienska-svenska som jag kan skicka. ("Asså, det är ju ren poesi den här låten")
SvaraRadera