Att börja om efter ett fyraårigt förhållande.
Hur gör man det?
När gör man det?
Hur lång tid innan man andas igen?
Jag inser att jag i princip inte har någonstans att ta vägen utanför dessa fyra väggar.
Ingenstans jag kallar hemma som ligger precis kring hörnet.
Ingenstans att fly.
Ingenstans att fly.
Men vad jag lyckligtvis har är en stad full av vänner.
Vänner som har madrasser och soffor och ibland hela lägenheter.
Vänner som har skype, tid och näsdukar till låns, vinflaskor som väntat på situationer som denna.
Vänner som fått mig att skratta idag.
Är det ens möjligt?
Är det ens tillåtet?
Men det finns egentligen bara en plats jag vill vara på just nu: hemma.
Det finns egentligen bara en sak jag vill göra just nu: nypa i min lillebrors kinder, baka honom en kladdkaka och - om än bara för stunden - glömma att det någonsin fanns ett Paris.
Jag har ingen master plan.
Jag har inte ens en plan inför morgondagen.
Men någon gång, inom en ganska snar framtid, är nog tanken att sakta ta mig tillbaka.
Jag hoppas jag kan glädja dig med ett besöksrekord, eller att jag åtminstone hjälpte till att knäcka ditt gamla... :)
SvaraRaderaOch känner du för det kan du alltid få köpa en flaska skumpa till mig som vi kan dela...
Jag tror bestämt att du var dagens tvåhundrationde besökare. Men rekord är du väl egentligen van vid att sätta? :)
SvaraRaderaVad sägs om att fira detta med en flaska skumpa när jag kommer hem om tre veckor? Jag är ju trots allt skyldig en...